Denna dag började ganska bra med lite påskpyssel som barnen ska ge till husen där vi ska knacka på under påskrundan.. Egentligen flyger man ju till Blåkulla på skärtorsdag men i år gör vi ett undantag och flyger en dag senare. Det funkar ju när man förvarnar innan man kommer och knackar på. 😉

Men man kan ju inte komma tomhänt

När man knackar på och ska önska glad påsk måste man ju ha med sig något.. Ofta är ett påskkort uppskattat.. Så idag har barnen skapat sina egna påskkort som de ska dela med sig av idag.. Jag hade en bild i huvudet och barnen hade en helt annan. Gissa vem som vann?? Jo jag fick stå till sidan och låta deras kreativitet flöda.. Precis så som det ska vara.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Elin ville måla med vattenfärger och Isabell ville klippa och klistra.. Låt gå och skapa det ni själva vill..

Isabell skapade olika korgar som blev riktigt festliga faktiskt..

Efter blod, svett och tårar..

Eller ja inte så många tårar.. än iaf.. blev de klara..

Sen började den stora utmaningen för föräldrarna i detta hus..

Isabell har hela tiden sagt att hon ville vara påskkärring. Enkelt eftersom vi redan har hennes outfit klar. Även Elin skulle vara påskkärring så jag kände mig lugn med detta.. Men då kommer Isabell med önskemålet om att få vara kyckling.. Jaha det är också något att önska 3 timmar innan vi ska gå ut och påska.. Men vad gör man inte.. Jag börjar fundera över vad vi har som kan passa till en kycklingdress.. Tidigare har jag haft en gul tröja men den har jag nog rensat ut och jag kunde inte hitta den bland utrensade kläder.. Så jag fick tänka ytterligare. Till slut hittade jag min träningstopp och gula leggings. En vit tröja och en näbb och jag tyckte hon blev riktigt fin..

Hon var nöjd i ca 5 minuter sen började ångesten att hon inte var tillräckligt fin och att hon ville vara helgul och så vidare.. Jaha tankarna gick på högvarv.. Men detta var det bästa jag kunde göra i situationen.. Så hon valde att bli påskkärring istället.. Men inte ens det var okej för tjejen.. Hon tyckte hon var så ful och tårarna sprutade på henne.. Det skapades en riktig ångest hos henne.. Det gör så ont i mitt hjärta att man som sex år redan känner pressen och att man aldrig är riktigt nöjd.

Jag tror det beror på att Isabell har en bild i huvudet och hon målar upp en fantasi över hur hon vill att det ska vara och när inte verkligheten lever upp till det så brister hon..

Nu ska vi göra dem redo med prickar och göra outfiten komplett.. Sen ska vi ut och knacka dörr med kompisarna.. Se upp för vi kommer flygandes..